Asfaltering av innergård i Hägersten, Stockholm
Gården har blandad trafik. Den del där sopbilen kör byggdes kraftigare, resten enklare — mer yta för pengarna.
Läs mer →Projekt
Ett urval av det arbete vi utför i Stockholmsområdet, ort för ort. Vill du ha något liknande gjort? Begär en kostnadsfri offert så återkommer vi.
Brunnsjustering på gårdsyta i Traneberg, Bromma
Brunnen låg fyra centimeter för högt. Vattnet samlades runt betäckningen i stället för att rinna ner i den.
Läs mer →Lekyta med asfalt i Herrängen, Älvsjö
På en yta där barn springer är kanter och skarvar en snubbelrisk. Ytan lades i ett svep utan skarv.
Läs mer →Linjemålning på parkering i Sickla, Nacka
En uppmätt indelning gav två platser till på samma yta. Målningen gjordes efter att beläggningen fått sätta sig.
Läs mer →Omläggning av sliten gårdsyta i Torsvik, Lidingö
Sprickorna var ett nät över hela ytan. Lagning hade varit bortkastade pengar, och det sa vi.
Läs mer →Gårdsplan med kantsten i Stocksund, Danderyd
Ytan hade brutits ner i kanterna mot gräsmattan. Kantsten i betongstöd gav mothållet som saknades.
Läs mer →Gemensam gårdsyta i Viggbyholm, Täby
Sex hushåll delade yta. Vi förstärkte körvägarna och höll resten enklare, efter att ansvaret retts ut.
Läs mer →Dagvatten på gårdsyta i Helenelund, Sollentuna
Ytan fick ett bra fall — men brunnen klarade inte mängden. Vattnet delades på tre avrinningspunkter.
Läs mer →Asfaltering över lerjord i Fullersta, Huddinge
På lera avgörs resultatet under ytan. Fiberduk och packade skikt, inte tjockare beläggning.
Läs mer →Oljeskadad yta i Stockholmsområdet
Olja löser upp bindemedlet i asfalten. Vi skar bort det skadade partiet innan det spred sig.
Läs mer →Asfaltering av innergård i Hägersten, Stockholm
I Hägersten, Stockholm, asfalterade vi en innergård på drygt 300 kvadratmeter åt en bostadsrättsförening. Ytan användes mest av gående och cyklar, men sopbil och flyttbilar kom in några gånger i månaden.
Vi gick först igenom var de tunga fordonen faktiskt kör. Det visade sig vara en smal remsa in till soprummet och en vändyta utanför — resten av gården belastades aldrig av något tyngre än en cykel.
I stället för att bygga hela gården för den tyngsta trafiken förstärkte vi de partierna och höll övriga ytan enklare. Det gav föreningen en större färdig yta för samma pengar.
Höjder mot portar, trappor och entréer mättes in innan uppbyggnaden bestämdes. En gård som asfalteras utan det får trösklar vid dörrarna som inte går att rätta i efterhand utan att ta upp ytan igen.
Ytan lades i ett svep för att undvika skarvar, och fallet planerades mot två befintliga brunnar i stället för en. Vid överlämningen gick vi igenom var de förstärkta partierna ligger, så att ingen ställer en container på fel ställe.
Ska innergården i Hägersten asfalteras? Berätta var sopbilen kör, så bygger vi rätt. Vi arbetar i hela Stockholm.
Brunnsjustering på gårdsyta i Traneberg, Bromma
I Traneberg, Bromma, justerade vi tre brunnar på en gårdsyta där vatten blev stående efter varje regn, trots att ytan hade fall.
Vi mätte in brunnsbetäckningarna mot färdig yta. Två av dem låg i nivå, men den i lågpunkten låg fyra centimeter för högt — vattnet rann dit det skulle och stannade sedan runt betäckningen i stället för att gå ner.
Brunnens nivå avgör om ytan rinner av. Ligger den för högt samlas vattnet runt den; ligger den för lågt blir det en grop som bilarna slår i. Det är en detalj på några centimeter som avgör hela ytans funktion.
Betäckningen togs upp, justerramen byttes och brunnen sattes i rätt höjd mot färdig asfalt. Asfalten kring brunnen skars rent, byggdes upp och lades om med fall in mot betäckningen från alla håll.
Vi kontrollerade samtidigt att brunnen faktiskt leder bort vatten. Den mellersta visade sig vara delvis igensatt, vilket spolades — en brunn kan ligga i perfekt höjd och ändå inte fungera.
Blir det stående vatten runt brunnen i Traneberg? Mät höjden på betäckningen. Vi justerar i hela Bromma.
Lekyta med asfalt i Herrängen, Älvsjö
I Herrängen, Älvsjö, asfalterade vi en lekyta vid en förskola. Den gamla ytan hade lappats i omgångar och hade kanter på flera ställen.
På en lekyta är ojämnheter inte bara en olägenhet utan en snubbelrisk, och kraven på jämnhet och kantavslut är därför högre än på en yta som bara bär bilar.
Vi lade hela ytan i ett svep. En skarv i beläggningen blir med tiden en kant som växer, och på just den här ytan hade de gamla skarvarna redan gjort det.
Övergångarna mot gräs, sarg och gungställningarnas fundament avslutades så att ingen kant sticker upp över ytan. Fundamenten fick asfalten dragen tätt intill och avjämnad mot betongen.
Fallet lades så att det inte bildas pölar där barnen står och väntar — vid rutschkanan och framför gungorna. Ytan provades med vatten innan vi lämnade över.
Har lekytan i Herrängen fått kanter efter lagningar? En yta i ett svep tar bort dem. Vi arbetar i hela Älvsjö.
Linjemålning på parkering i Sickla, Nacka
I Sickla, Nacka, målade vi om linjerna på en parkering med arton platser. Föreningen ville veta om ytan rymde fler.
Antalet platser avgörs av måttsättningen, inte av kvadratmetrarna. Vi mätte in ytan och satte ut linjerna efter körvägar och svängradier i stället för att följa de gamla strecken.
Genomgången gav två platser till, och framför allt gjorde den att de yttersta platserna gick att använda i praktiken. Två av de gamla var så placerade att ingen kunde svänga in i dem utan att backa flera gånger.
Ytan hade asfalterats sex veckor tidigare, vilket var precis rätt. Målas det för tidigt fäster färgen sämre mot en yta som fortfarande avger, och linjerna slits ojämnt redan första vintern.
Vi märkte också ut två platser som var bredare, för den som behöver det, och rörelseytan mellan dem. Vid överlämningen fick föreningen måtten på ritning.
Rymmer parkeringen i Sickla fler platser? Det avgörs av måtten. Vi mäter upp i hela Nacka.
Omläggning av sliten gårdsyta i Torsvik, Lidingö
I Torsvik, Lidingö, la vi om en gårdsyta på 250 kvadratmeter. Uppdraget vi fick från början var att laga sprickor.
Sprickmönstret berättade något annat. Enstaka sprickor går att laga, men här var det ett finmaskigt nät över hela ytan — det betyder att beläggningen är uttjänt och att en lagning inte håller längre än en säsong.
Vi sa det rakt ut, även om det innebar att uppdraget blev ett annat än det som efterfrågades. Att laga en yta i det skicket är att betala två gånger.
Innan ny beläggning lades kontrollerade vi underbyggnaden i provgropar. Den visade sig vara i gott skick, vilket gjorde att arbetet kunde begränsas till att fräsa bort den gamla asfalten och lägga ny — betydligt billigare än en full omläggning.
Ytan fick nytt fall mot befintlig brunn och kantstöd där gräsmattan möter. Vi gick igenom vid överlämningen varför vi avrådde från lagningen, så att beslutet gick att förklara vidare i föreningen.
Är sprickorna ett nät över hela ytan i Torsvik? Då är lagning bortkastat. Vi bedömer i hela Lidingö.
Gårdsplan med kantsten i Stocksund, Danderyd
I Stocksund, Danderyd, la vi om en gårdsplan och satte kantsten runt den. Den gamla ytan var hel på mitten men sönderbruten längs alla kanter.
En asfaltyta utan kantavslut börjar gå sönder i kanten. Materialet har inget som håller emot, och varje gång ett hjul går utanför bryts en bit av. Efter några år har ytan krympt.
Vi satte granitkantsten i betongstöd runt hela ytan, även mot gräsmattan där den inte syns särskilt. Det är där mothållet behövs mest, eftersom gräset inte håller emot någonting.
Kantstenens höjd bestämdes mot färdig asfalt och mot gräsmattan, så att gräsklipparen kan gå över kanten utan att slå i. Sätts stenen innan höjderna är klara hamnar den nästan alltid för högt.
Kantstenen fick också styra vattnet. Vi lade en svag ränndal längs ena sidan som leder ut mot en befintlig brunn i stället för ut i rabatten, vilket var vad som hänt tidigare.
Bryts kanterna ner på gårdsplanen i Stocksund? Ytan saknar mothåll. Vi sätter kantsten i hela Danderyd.
Gemensam gårdsyta i Viggbyholm, Täby
I Viggbyholm, Täby, asfalterade vi en gemensam gårdsyta för sex hushåll i en samfällighet. Ytan hade lappats i omgångar av olika entreprenörer.
Innan arbetet planerades gick vi igenom vad som var samfällt och vad som var enskild tomt. Det avgör både vem som beslutar och vem som betalar, och är betydligt enklare att reda ut i förväg än mitt i ett arbete.
På en samfälld yta kör fler fordon än på en villauppfart, och de kör i samma spår. Vi mätte upp var körvägarna faktiskt gick — inte var de var tänkta att gå — och förstärkte de partierna.
Övriga delar, som bara används för att gå på och parkera cyklar, byggdes enklare. Det gav samfälligheten en betydligt större färdig yta för den budget de hade satt.
Hela ytan lades sedan som en sammanhängande konstruktion i stället för i delar. Skarvar mellan olika uppbyggnader är där nästa skada uppstår, och det var precis så den gamla ytan gått sönder.
Delar ni gårdsyta i Viggbyholm? Red ut vad som är samfällt först. Vi hjälper till i hela Täby.
Dagvatten på gårdsyta i Helenelund, Sollentuna
I Helenelund, Sollentuna, byggde vi om avvattningen på en gårdsyta som svämmade över vid kraftigt regn trots att den nyligen fått nytt fall.
Ett bra fall är inte värt något om brunnen inte tar emot. Vi följde ledningen efter brunnen och hittade att den gick in på en klen anslutning som var dimensionerad för en betydligt mindre yta.
Att leda ännu mer vatten till samma punkt hade bara gjort problemet tydligare. I stället delade vi upp ytan i tre avrinningsriktningar mot tre separata punkter.
Två befintliga brunnar justerades i höjd och en ny sattes i den del som tidigare inte hade någon alls. Ledningarna lades med fall och försågs med rensbrunnar, så att de går att spola utan att gräva.
Ytan asfalterades sedan med fall mot respektive punkt, och provades med vatten innan vi lämnade över. Vid skyfall fördelas nu mängden i stället för att samlas.
Svämmar gårdsytan i Helenelund över trots nytt fall? Kontrollera vad brunnen klarar. Vi ser över hela Sollentuna.
Asfaltering över lerjord i Fullersta, Huddinge
I Fullersta, Huddinge, asfalterade vi en uppfart och gårdsplan på en tomt med lerjord. Den gamla ytan hade svackor och sprickor efter nio år.
Lerjord rör sig med fukten och bär dåligt. Den vanligaste missuppfattningen är att en tjockare beläggning löser det — men problemet sitter under, och en tjockare asfalt gör bara ytan dyrare.
Vid grävningen visade det sig att inget skiljande lager fanns mellan lera och krossmaterial. Finmaterialet hade vandrat upp och blandat sig med bärlagret, precis som det alltid gör utan duk.
Vi lade fiberduk mot leran och byggde upp krossmaterial i två packade skikt med kontroll mellan dem. Leran var djup, så ytan byggdes upp för att fördela lasten i stället för att grävas ur till fast botten.
Avvattningen planerades så att leran inte hålls blöt. En blöt lerjord bär sämre och rör sig mer, så att leda bort vattnet gör lika stor nytta som centimetrarna i uppbyggnaden.
Har uppfarten i Fullersta fått svackor på lerjord? Titta efter duk under. Vi gräver provgrop i hela Huddinge.
Oljeskadad yta i Stockholmsområdet
Spilld olja och drivmedel bryter ner bindemedlet som håller ihop asfalten. Ytan blir mjuk och grusar sig på just det stället, och fläcken är alltså en skada och inte bara en missfärgning.
Vi bedömer hur långt skadan gått genom att pröva ytan. Är materialet fortfarande fast under det översta skiktet räcker det att skära bort ett begränsat parti.
Det skadade partiet skärs rent i räta kanter, materialet tas bort och underlaget kontrolleras — har oljan trängt ner i bärlagret måste även det bytas, annars fortsätter nedbrytningen underifrån.
Ytan byggs upp och lagas med ny massa som valsas in mot de skurna kanterna. En lagning med raka kanter håller betydligt bättre än en som bara fyllts i en oregelbunden grop.
Vi går igenom vad som bör göras nu och vad som kan vänta, och säger till när en åtgärd inte är motiverad ännu. En liten fläck som inte växer behöver sällan åtgärdas direkt.
Har du en oljefläck som grusar sig? Den växer. Vi lagar begränsat i hela Stockholmsområdet.